Hemma hos min moder

Jag har för en stund lämnat Uppsala och besökt mamma ute i skogen.
Här har jag vandrat uppe på berget och fotat små träd och njutit av solens kvällstrålar. Skogen där uppe är så gammal och mitt i den är det som en spricka i berget där man kan gå imellan. Står man på kanten är granarnas topp i sprickan på samma höjd som en själv!

Här och nu är underbart. Livet är nu, ta för dig av dagen.

I den här skogen går jag på upptäcksfärd, äventyrar, hoppar på kullerstenar klättrar in i grottor och leker. Skogens grenar står stabila och trygga och omfamnar mig. Mossan är som en mjuk bädd åt mig och skogen känns som att den gömmer på hemliga skatter...


Kärlek och kramar!

RSS 2.0